Till ingen nytta

Svensk forskning är inte främmande inför att forska kring saker som egentligen inte leder till något mer än mer av samma sak – forskning.

Forskning kan vara fantastisk och ge svar på viktiga saker, bota sjukdomar, lösa energiproblem eller kanske bara berätta hur långt det är till närmaste himlakropp. Sedan finns det forskning som inte leder till annat än resultatet och möjligtvis, eller troligtvis mer forskning.

Bland de mest huvudlösa och värdelösa forskningsprojekt som fått statligt stöd i Sverige kan förmodligen den om genus och musikinstrument sorteras.

”Trumpeten som genussymbol” (dnr 2008-528), där man bland annat ska problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.”

Kalaset gick på 500 000 skattekronor.

Nyttan av den forskningen begränsade sig på sin höjd till forskaren själv och eventuell handledare. Där tar det nog stopp.

Nu till vargen eller vargforskningen för att vara mer specifik. Jag undrar just vad som kommit ut av den mer än längden, bredden och vikten av vargskit, vargspår, varghår och vargvandringar. Allt till ingen egentlig nytta mer än för just forskarna och de som samlar in data, sätter upp akutstängsel eller mäter bitmärken på trasiga får och hundar.

Till ingen nytta, säger du?

Ja just det, till ingen som helst nytta – vargen kommer nämligen, hur genomforskad den än är att fortsätta ställa till med besvär.

När man forskar på cancer gör man det för att hitta ett botemedel, veta hur man bäst behandlar tumören och får den att försvinna.

Håller man på med varg ställs inga sådana krav. Vargens skadeverkningar, cancern förbises och lämnas utan åtgärd. Visst har det skrivits någon pliktskyldig rapport om lapptyg, vargpinglor och stängsel men, men kom igen – dödssiffrorna stiger för varje år som går. Det är sockerpiller, placebo som ordineras för att ge sken av att vara nyttiga forskare.

Det slog mig nämligen när jag läste om ytterligare ett angrepp mot en sällskapshund i Färila – till vilken hjälp är forskningen då? Vad hjälper det att veta oändligt många saker, som alla andra vargforskare i världen redan forskat fram, när vargen går till angrepp, cancern slår till.

Nyttan av forskningen måste trots allt bedömas utifrån de skador som vargen orsakar. Kurvan pekar åt fel håll, visar att vargen struntar i forskningen och alla lugnande ord om hur den egentligen skall vara. Dessutom kommer vargen undan. Det ser forskarna till då de förklarar att vargen var ung, förvirrad eller helt låst på sällskapshunden.

Något hittar de alltid på för att försvara sin gödkalv.

Och kvar står de drabbade. Upprivna, ledsna och kanske rädda. Fast rädda kommer de aldrig säga att de är. Forskarna har nämligen skrivit en rapport som säger att de som är rädda är dumma i huvudet, kommer från en annan tidsålder och är outbildade.

I stort inget att bry sig om.

11 comments
  1. mats said:

    Det sorgliga är att både genusforskaren med trumpeten, klimatforskaren som inte får temperaturen att stiga trots att man ropat varg, nej koldioxid! i 25 år och vargforskaren, alla tror att de är viktiga och att det de gör är vetenskap.
    Ack, ja! Man försummas över världens dumhet.

  2. Marianne said:

    Mycket bra skrivet….

    • Den inte bara ”tystades” – när Serena ville göra en uppföljare, för att se hur det gick fick hon inget beviljat anslag. Tystad och strypt skulle man kunna säga.

  3. Annl Nilsson said:

    ”Naturbrukaren”

    Min tanke när jag läser din text, är att om forskarna ställde sin forskning till dagens naturbrukare,
    människor och deras djur, så skulle det bli en nyordning i forskningen.

    Dagens forskning är bara inställd på vargen, att dagens vargstam hela tiden benämns som inavlad och sårbar?

    Jag hörde ett inslag på lokalradion, P4 Gävleborg. Det var ett inslag om varg som tagit tre hundar, i Åbo
    Den kvinna som intervjuades, (Länsstyrelsepersonal) sa på frågan om avlivning av varg som tar hundar.
    Det finns tre kriterier när så inte kan ske, en av dem är att det inte skulle va en genetiskt viktig varg!

    Är det en del av vad forskarna kommit fram till under närmare 35-40 års forskning?
    Att varg som är genetiskt ”viktig” får gå före oss levande naturbrukare och våra djur?

    Vad forskades det om tidigare?
    När det fanns regeringsbeslut och det var skottpengar på varg. Så sent som in på 60 talet, om jag inte missminner mig?

    Dåtidens vargar var naturligt ”rädda” för människor, dagens vargar går före naturbrukare och deras djur!

    I inslaget på P4 Gävleborg så informerades det om att det skulle bli ett informationsmöte om vargen i trakterna av Åbo! Det skulle ske den 13 mars! Över en vecka senare än när varg slog till och tog hundarna?

    Jag ska åka på det mötet och höra vad det är för riktlinjer som forskare har kommit fram till,
    om vad åtgärderna blir, om det är en genetiskt viktig varg? Som forskningen kanske anser att det är!

    Jag själv ställer en parallell till detta, med denna hantering med vargen i Åbo,
    jämfört med när det va en person som sprängde sig själv i vår huvudstad!

    Terrorhot, krismöten, insatsstyrkan, extrainkallad polis och allmänheten uppmanades att inta försiktighet etc

    Vad är vargen värd, är den värd mer en oss naturbrukare och våra djur?
    Är boende i Stockholm och befolkningen i städer värda mer än oss på landsbygden?

    Där har vargforskarna något att forska på!
    Ska vargen gå före naturbrukarna och våra djur,
    Ska det få vara så att forskningen, beräknad men ej bekräftad inavelspåverkan ska få va landsbygdens terrorhot?

    Tack för att du upplyser oss ”naturbrukaren”
    🙂 Anna

  4. Micke said:

    Med den gedigna mängd fakta och statistik som man lär ha tillgång till, vore det intressant att veta hur många ton vargskit som hittills samlats in?

  5. Edvin said:

    Forskningen tål att granskas! Min egen skepsis grundades för snart 30 år sedan, då jag fick höra på radion om en utredning som två forskare gjort, som handlade om ullstrumpor. Slutsatsen som drogs när de 30 000 kronorna var slut, var att våta ullstrumpor var obekvämare än torra.

  6. DagL said:

    Det är svårt att förutse vad forskning leder till men däremot är forskare ofta förutsebara, vilket utnyttjats av naturvårdsverket. För forskning om vargantal har en stor del av anslagen gått till Laikre som sedan flera decennier deklarerat att hon trodde på tusentals vargar av skäl som upprepas i undersökning efter undersökning. De senaste av naturvårdsverket stödda arbetena redogörs nyligen för på http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2013/03/genetiker-med-egen-agenda-far-styra-vargpolitiken/ . Hon har ett nytt anslag från naturvårdsverket, så det blir nog en ström av nya undersökningar som visar på behov av tusentals vargar. Visserligen är det hennes beräkningar som naturvårdsverket säger att det behövs 380 vargar, men lyckligtvis för henne var det felberäknat så hon kan fortsätta att argumentera för tusentals vargar, och eftersom det kommer visa sig att det är fel med 380 i EUs behandling i höst så blir det nog några tusen så småningom.
    Tänk om naturvårdsverket var mindre benäget att föredra många vargar. Naturvårdsverket har satt upp som kriterium för vargantalet att den genetiska variationen inte får falla mer än 5% på hundra år och med nuvarande naturliga invandring stiger den, och den stiger snabbare om det bara finns 180 vargar så det behövs inte fler, men i kraft av sin auktoritet så tror naturvårdsverket mer på Laikres felaktiga beräkning till sommaren. I höst kan den ersättas med 1500 vargar.
    Regeringen försökte ge pengar mer direkt till Libergs sårbarhetsananlys som gav (knappt) 100 vargar, men när han lurades in i genetikköret så svalde han en felaktig beräkning med 380. Fast det blir snart fler än så.

    • Sårbarhetsanalysen gav lite olika svar men snittet ligger på cirka 40. 100 är med hänsyn tagen till politik vilket inte har där att göra som jag förstått saken.

    • Nu läste jag lite noggrannare vad du skrev: ”Tänk om naturvårdsverket var mindre benäget att föredra många vargar. Naturvårdsverket har satt upp som kriterium för vargantalet att den genetiska variationen inte får falla mer än 5% på hundra år och med nuvarande naturliga invandring stiger den, och den stiger snabbare om det bara finns 180 vargar så det behövs inte fler, men i kraft av sin auktoritet så tror naturvårdsverket mer på Laikres felaktiga beräkning till sommaren.”

      Mot bakgrund av detta ter sig verkets handlande som helt i linje med målet eller ”Det är svårt att vinna om man vill förlora.”. Med vinna menas då att att uppfylla miljödepartementets önskan om 180 vargar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: